Missa inte:

Iva Maasing

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

Motor. Ny frontdesign med glittrande kromlister och takrails har fått bilen att se tuffare ut än den mer slätstrukna föregångaren! Det är dock samma människovänliga höga minibuss som man kommer lätt i och ur genom de fyra höga dörrarna.
Man sitter riktigt komfortabelt och förarstolen kan hissas tillräckligt högt så att man får en bra överblick framåt och åt sidorna. Medan sikten bakåt inte är lika bra (rakt bakåt hjälper dock en backningskamera till, men den borde ha sin display infälld i inre backspegeln).
Testbilen har, liksom alla i Sverige sålda Grand Scénic, två extra stolar bak i kofferten. Det är enkelt och lätt att fälla stolarna upp ur eller ner i lastrumgolvet, men det annars ganska stora lastutrymmet krymper till ett minimum när stolarna är uppe, det är dåligt med fot- och benutrymmet därbak, och det krävs akrobatiska färdigheter för att komma i och ur de här inte särdeles människovänliga sätena.
Daglig irritation med visitkorts-nyckeln och elhandbromsen – en vanlig startnyckel och en handbromsspak är mycket mera praktiska. När det regnar lätt uppstår ständig irritation med regnsensorn.
Den digitala hastighetsmätaren är tydlig att avläsa. Här har elektronikavdelningen på Renault fått fria händer och erbjuder flera alternativ på färger och displayer. Bränslemätaren och temperaturmätaren med sina staplar och varvräknaren med konstiga färgfält är mera svåravläsa. För långväxta förare kan solskärmen ovanför instrumenten hindra avläsningen av instrumentpanelens övre delar.
En ny, ännu snålare, 1,5-liters diesel, med åtta ventiler, samarbetar tyst och bra med den lätthanterliga sexväxlade manuella lådan. Renault Grand Scenic kan köras riktigt snålt även i verklig trafik. Under testperioden drog den 0,6–0,65 liter per mil.
Räkna inte med någon riktigt kvick acceleration men drivkraften räcker till för de flesta av oss i den lugna svenska trafikrytmen.
Säker kurshållning i sig och lugn styrning som dock i lägre hastighet rakt fram kan ge ?off the center-steering? dvs bilen kan dra svagt åt endera hållet, dock inte lika markant som för några år sedan. Lugn i nödmanövrer varför antisladdsystemet sällan behöver ingripa och när det gör så blir det diskret men verksamt!
Tyst upp till Autobahnfart och bekvämt fjädrad (men kan vagga stötigt på riktigt gropig grusväg).

Publicerad: 16. juli 2012 10:25

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare