Foto: Mostphotos

Tryggheten ökar enligt polisens årliga trygghetsmätning

BJUV/KLIPPAN/ÅSTORP.

Den upplevda tryggheten har ökat i Bjuvs, Klippans och Åstorps kommuner. Detta visar resultatet av den årliga trygghetsmätningen.

Av
Mikael Öhrn

I Bjuvs, Klippans och Åstorps kommuner har den upplevda tryggheten ökat något. Det är genom svaren i en enkät, med frågor som rör bland annat skadegörelse, trafik och om man själv utsatts för brott under det senaste året, som utvalda medborgare får svara på som tryggheten mäts på en skala från noll till sex, där sex är lägst och noll är högst.

För Åstorps vidkommande är årets siffra 2,53, att jämföra med förra årets siffra 2,59. Framför allt är det inbrott i bostaden, att vistas ute ensam under sena kvällar och att åka buss och tåg på kvällen som medborgarna oroar sig för.

– Risken att bli utsatt för några brott i Åstorp är inte stor. Däremot upplever man en oro och där har vi ett jobb tillsammans med polisen att se till att invånarna känner sig trygga, säger Ronny Sandberg (S), kommunstyrelsens ordförande i Åstorps kommun, på kommunens hemsida.

Även nedskräpning, skadegörelse, missbruksproblematik, fortkörning och buskörning är saker som oroar här.

– Tillsammans med polis och fastighetsägare kommer vi fortsätta arbetet med att förhindra buskörningen på parkeringen och lokalvägar utanför köpcentret Familia då vi har sett att det ger effekt. Vi kommer även fortsätta att vidta åtgärder för att begränsa hastigheterna på gator runt om i centrala Åstorp och övriga tätorter i kommunen, säger Ronny Sandberg.

Även i Bjuvs kommun är förändringen sen förra året positiv, om än med liten marginal. Förra årets siffra på 2,53 har blivit 2,46 i år. Här har antalet bostadsinbrott aldrig varit lägre. Dessutom har oron för överfall och misshandel sjunkit, i Ekeby är den till exempel nere på noll.

– Det är bra siffror som visar att vi inom många områden är på rätt väg. Vi har arbetat strategiskt med tryggheten under året, bland annat med flera satsningar på fritidsverksamhet för våra unga. Vi har skapat aktiviteter som ger möjlighet till nya upplevelser och lärdomar och under kvällar och helger emellanåt tagit hjälp av väktare som har en mer social inriktning. De har skapat kontakt och pratat mycket med våra ungdomar som rör sig ute på lediga kvällar. Det visar att vi är på rätt väg men vi har mycket arbete kvar, säger Anders Månsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Bjuvs kommun, på kommunens hemsida.

Däremot upplever många problem med nedskräpning, samt med trafiken och buskörning.

– Vi kommer att förbättra samverkan med bland annat fastighetsägare och NSR. Vi arbetar också kontinuerligt med att förbättra vår utemiljö. Men vi ska också komma ihåg att det är många byggprojekt och anläggningsarbete på gång just nu, det bidrar till ett stökigt intryck. Vi har också påbörjat ett samarbete med olika aktörer för att ta hand om vanvårdade fastigheter, säger Anders Månsson.

– Polisen har under en längre tid fått prioritera andra arbetsuppgifter och därför har inte insatser såsom hastighetskontroller kunnat göras i den utsträckning vi önskat. Vårt mål är att göra betydligt fler trafikrelaterade insatser i Bjuvs kommun framöver, säger Bo Blixt, kommunpolis i Bjuvs kommun, i samma text.

I Klippans kommun är förändringen sen förra året än mer positiv. Från att den upoplevda tryggheten förra året legat på 2,09, ligger den i år på 1,81. Därmed är kommunen numera tryggare än genomsnittskommunen i Skåne.

– Vi är glada över resultatet, det måste vi bibehålla och förbättra. Tryggheten i Klippans kommun är något vi kontinuerligt jobbar med och vi gör det i tätt samarbete med polisen. Några exempel på trygghetsskapande åtgärder kommunen har gjort i år är att stötta grannsamverkan, genomfört trygghetsvandring och skapat fler kanaler där invånarna kan rapportera in otrygga miljöer till kommunen, säger Henrik Ehrenberg, trygghetsstrateg och brottsförebyggare i Klippans kommun, på kommunens hemsida.

Fortkörning och andra trafikbrott, samt nedskräpning, är saker som upplevs som orosmoment här.

– Vi har en trafiksamordning mellan kommun och polis där vi hjälper varandra att rapportera in problemen så att vi enklare kan jobba med dem i våra olika områden, säger Henrik Ehrenberg.

– Vad nedskräpningen beror på får vi undersöka och ta reda på mer om. Det kan vara allt ifrån att man inte tömmer eller använder papperskorgar till att det kastas saker i naturen som egentligen borde återvinnas, fortsätter han.

Polisens trygghetsmätning har genomförts varje år sen 2004.

Publicerad 19 November 2018 00:00