Om en tid då lera var guld värt

BJUV.

En geologisk utställning hör till nyheterna på Gruvmuseet i Bjuv. Ett museum som minst sagt går på djupet med arbetslivshistorian i kommunen.

Av
Mikael Öhrn

Nytt för i år är en geologisk utställning.

– Det är för att ge bakgrundshistorian. Hela museet är ett arbetslivsmuseum så vi beskriver arbetet i gruvan, livet hemma och fritiden – ett etnologiskt museum, kan man säga. Detta (geologin) är bakgrunden till varför man kunde utvinna kol och lera här, så det ger en djupare förståelse för det hela, säger Catarina Månsson, ansvarig för gruvmuseet.

I den återfinns nu även stenen med fotavtryck av dinosaurier som tidigare har stått i kommunhusets foajé.

– Den fick också plats här. Det är kul att visa att de gick här under den perioden, säger Catarina Månsson.

Catarina Månsson, ansvarig för Gruvmuseet, visar de fotavtryck från dinosaurier som finns på den berömda stenen som en gång i tiden hittades i Vallåkra där det också bröts kol.

Catarina Månsson, ansvarig för Gruvmuseet, visar de fotavtryck från dinosaurier som finns på den berömda stenen som en gång i tiden hittades i Vallåkra där det också bröts kol.

En av museets guider heter Bo Wernberg. Han har jobbat, såväl på fabriksgolvet i Höganäs Bjuf, som varit anställd som arbetsledare ovan mark vid gruvan.

– Jag var inte mer än 15 år gammal när jag började på fabriken. Direkt efter skolan var slut cyklade man dit och fick jobb där, säger han.

Han berättar att det producerades som mest 94 000 ton så kallad chamottelera, eller eldfast tegel, i fabriken om året.

– Vi försörjde ju halva Europa och hela Sverige på stålverken. Det här med eldfast tegel var inget normalt, säger Bo Wernberg.

Trångt, mörkt och temperaturer kring 7-9 grader mötte gruvarbetaren under jord. Man fick betalt per vagn. Per skift levererade man i snitt 24-25 vagnar till markytan. Var det lera i den vägde den uppemot ett ton.

Trångt, mörkt och temperaturer kring 7-9 grader mötte gruvarbetaren under jord. Man fick betalt per vagn. Per skift levererade man i snitt 24-25 vagnar till markytan. Var det lera i den vägde den uppemot ett ton.

Att chamottelera blev så populärt vid tillverkningen av stål var för att den klarade mycket högre temperaturer än annan lera. Just det kol och den lera som vid bränning blir till chamottelera var trakten i och omkring Bjuv rik på.

– När det var Klondyke för kol här grävde man till och med hemma i trädgårdarna i Billesholm. Vad jag har hört köpte man hus bara för att komma åt tomten, det fanns massor av gruvor, säger Bo Wernberg.

Del av den karta som visar hur gruvgångarna spred ut sig under marken. De rektangulära, avlånga sträckningarna är gruvgångarna, dessa sträckte sig långt utanför kommunen. Gruvgångarna vattenfylldes under 70-talet.

Del av den karta som visar hur gruvgångarna spred ut sig under marken. De rektangulära, avlånga sträckningarna är gruvgångarna, dessa sträckte sig långt utanför kommunen. Gruvgångarna vattenfylldes under 70-talet.

Gruvmuseet i Bjuv slår öppnar för säsongen den 16 juni. Efter midsommar är det öppet tisdagar-söndagar. Under juli månad har man gratis guidningar för barn (en vuxen per barn i sällskap) på onsdagar, mellan klockan 13 och 16.

Publicerad 01 June 2018 00:00

Lokaltidningen Söderåsens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag