Han vill öka kunskapen om autism

Själv drabbad: "En lättnad att få diagnos"

BJUV/HELSINGBORG. Det börjar så sakteligen bli en bättre för ståelse för autism och asperger i samhället. Det menar Roland Dreckmann, som själv har Aspergers syndrom och som är ordförande i den lokala Autism- och Aspergerföreningen för nordvästra Skåne.

- Men det finns fortfarande fel information. Vi försöker påverka politiker och se till att personal inom skola, vård, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan får kunskap, säger han.

Det var redan som 8-9-åring som Roland Dreckmann, numera bosatt i Billesholm, förstod att något i hans sociala samspel med andra människor inte fungerade fullt ut. Men det skulle dröja tills 2014, då han var 51 år, innan han fick en diagnos. Han har Aspergers syndrom som är en form av högfungerande autism. En av de största utmaningarna är att  funktionsvariationen inte syns, menar han.

– Det var en lättnad, det var många bitar som föll på plats. Då kunde jag se anledningar till att jag fungerar som jag gör. Det är vanligt att man får höra ”Var inte så pjoskig!” eller ”Ansträng dig mer!”. När man i själva verket anstränger sig hela tiden utan att det syns, säger Roland Dreckmann.

Han arbetade länge som ljud- och ljustekniker. Arbetade mycket intensivt en tid och kunde sedan vara ledig en tid – något som passade hans situation bra.

– Jag har svårt för att fokusera lagom mycket och ser konstant en otrolig mängd detaljer och tar in all information runt mig hela tiden. En vanlig människa har automatiska filter som sållar bort information som för tillfället inte är viktig. Nu när vi sitter här så ser jag att fönsterbrädorna bakom dig är sneda, den ena lite mer än den andra säger Roland Dreckmann när vi sitter ned för en intervju och fortsätter:

– Det går åt mycket energi för att medvetet filtrera bort information och sensoriska intryck. När jag är välfungerande så går det åt fem liter energi per mil istället för en liter som för andra människor. Och då behöver jag återhämta mig genom att stänga av så många intryck som möjligt, det kan av andra uppfattas som att jag latar mig.

Roland Dreckmann berättar att han, liksom de flesta med autismspektrumdiagnoser har en annorlunda sensorisk perception. Det finns både över- och underkänslighet.

– Jag är ljuskänslig så jag har alltid med mig solglasögon. När jag åker kollektivtrafik har jag alltid med öronproppar och jag väljer alltid tysta kupén på tåget. Det hade inte funkat att sitta i ett öppet kontorslandskap när jag arbetar, säger han.

Det finns även utmaningar i det sociala samspelet. Andra kan uppfatta hans sätt som väldigt direkt och kanske otrevligt, menar Roland Dreckmann.

– Om en person med asperger får en fråga om vad den tycker om någons skjorta så svarar hen konkret på den ställda frågan, vad man tycker om själva skjortan. I svaret tar man då inte med den sociala koden som säger att det kanske inte passar att man säger rätt ut vad man tycker, säger Roland Dreckmann och fortsätter:

– Jag har svårt för att småprata om väder och vind. Den som har asperger fördjupar sig gärna i ett ämne, det är inte så populärt när man står och pratar med någon och jag med goda intentioner tar med alla detaljer, då tappar den andre intresset.

Att ha fått en diagnos har även gjort att Roland Dreckmann kan bygga upp strategier för att kunna hantera sin asperger och på så sätt öka sin livskvalitet.– Exempelvis skulle jag aldrig gå in på Väla en lördag, med barn som skriker och 14 olika sorters musik från butikerna. Intrycken väller in och jag blir väldigt fort tömd på energi. Då går jag dit en måndagsförmiddag stället, har bestämt vilken butik jag ska besöka och vet exakt vad jag ska köpa.

På sistone har uppmärksamheten kring autism och asperger ökat. Inte minst har personer med sådana diagnoser dykt upp allt mer i filmer och tv-serier. Något som Roland Drackmann har en delad syn på.

– Ibland hittar man rätt, ibland är det överdramatiserat. Till viss del är det positivt att det görs sådana filmer men det kan bli överspelat. Saga Norén i Bron är ju en person som är väldigt direkt på och hon visar vilka situationer som personer med asperger kan hamna i. En film som är bra för att få mer förståelse är Temple Grandin (om en forskare med högfungerande autism, red. anm.).

I dagsläget arbetstränar Roland Dreckmann på företaget Misa som arbetar med att få ut människor med olika NPF-diagnoser i arbete.

– Mitt arbete där är att vara en autism-informatör genom att föreläsa om mina upplevelser, hur man hanterar vardagslivets utmaningar, bygger strategier och informera arbetstivare, säger han och tillägger:

– Ett autismspektrumtillstånd är medfött, det kan man inte få senare i livet på grund av något man upplever. Anledningen till att den många gånger först upptäcks flera år efter födseln är att ju äldre man blir desto större blir kraven på social färdighet. Autism och asperger är ingen sjukdom som man kan bota, men med individuell anpassning av miljön och medvetna strategier kan man minimera de negativa konsekvenserna och förstärka de positiva.

Föreläsning

Om autism och Aspergers syndrom på stadsbiblioteket i Helsingborg den 4 december. Insläpp klockan 16.30, föreläsningen börjar klockan 17 och är kostnadsfri. Föranmälan ska göras till:
info@autismskane.se

Publicerad 19 November 2017 06:00

Lokaltidningen Söderåsens nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag